Rösta in en jordbrukare i EU-parlamentet

Vår finländska matproduktion är hållbar och säker. Hur ska vi kunna garantera att det också i framtiden finns ett inhemskt alternativ i butikerna? Svaret ligger i en stark gemensam jordbrukspolitik i EU (CAP) som uppmärksammar också små medlemsländer.

Finland har alltid varit en föregångare inom EU gällande hållbara lösningar och klimatfrågor inom jord- och skogsbruk. Däremot kan endast ett lönsamt jord- och skogsbruk fungera som grund för hållbar skötsel av natur och miljö samt miljöinvesteringar. Också framtida entreprenörer måste se jord- och skogsbruksföretagande som ett attraktivt alternativ.

Framgång bygger vi tillsammans. Röstar du på mig ger du din röst åt en jordbrukare. Jag  ovar att vara den finländska producentens röst i parlamentet.

VIKTIGT MED HÅLLBARA MÅL INOM JORD- OCH SKOGSBRUK

Ett centralt mål för EU:s jordbrukspolitik och skogsstrategi måste vara att bromsa klimatförändringen. Här kan jord- och skogsbruksföretagare erbjuda hållbara lösningar som att binda koldioxid i marken och i växtligheten. På så sätt kan den globala uppvärmningen begränsas till 1,5 grader i enlighet med Parisavtalet (COP21).

Finland står i spetsen för EU:s klimatpolitik. Europas areal består till 33 % av skog, och de finländska skogarna utgör 11 % av den europeiska skogsarealen. Våra skogar och träprodukter binder redan nu hälften av Finlands växthusgasutsläpp. Vi måste också främja träbygge, eftersom det är smart klimatpolitik och skapar arbetstillfällen.

Jordbrukspolitiken måste uppmuntra till kolbindning genom praktiska lösningar, vilket kräver en effektiv produktion och goda skördar. Markens avkastningsförmåga kan förbättras till exempel genom växtrotation och användning av fånggrödor. Direktsådd stöder redan en hållbar utveckling, men införandet av ny jordbruksteknik och digitala hjälpmedel måste främjas.

En produktiv skog, en produktiv mark och produktiva djur är det bästa ur klimatsynvinkel. Finland måste dessutom stöda jordbruksutveckling och skogsplantering i utvecklingsländer för att skapa kolsänkor och främja en livskraftig landsbygd. Jord- och skogsbruk är viktiga faktorer för säkerhet och välbefinnande, och med rätt skötsel minskar de samtidigt konflikter och migrationstrycket mot Europa.

CAP 2021 – MOT ETT HÅLLBART JORDBRUK

Reformen av EU:s jordbrukspolitik måste ge medlemsstaterna möjlighet att bedriva ett allt mera hållbart jordbruk. Därför kan stödnedskärningar inte accepteras. I fortsättningen måste jordbruket vara innovativt, hållbart och lockande även för ungdomar.

Ytterligare intäkter måste erhållas från marknaden, vilket kräver verktyg för hantering av marknadsrisker. Arbetet med att förenkla CAP och minska på byråkratin måste fortsätta.

INHEMSKA PROTEINGRÖDOR TRYGGAR FÖRSÖRJNINGSBEREDSKAPEN

Den inhemska livsmedelsindustrin får en betydande andel av sina råvaror från finländska fält. Inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik lyfts självförsörjningsgraden av proteingrödor upp som ett centralt tema för att ersätta importerat protein. För Finlands del handlar det främst om att öka odlingen av bondböna, ärter och oljeväxter. På så sätt tryggas naturens mångfald och tillgången på råvaror för vår livsmedels- och foderindustri.

EU:S KONKURRENSKRAFT BÖR FÖRSTÄRKAS

EU är världens största exportör av jordbruksprodukter och även världens största importör. Inom handelspolitik måste man sträva till att öppna nya marknader. Konsumenterna är redo att betala för kvalitet, spårbarhet och säkerhet, vilket ger Finland goda möjligheter på en växande exportmarknad.

Exportinsatserna kräver att myndigheterna tar en synlig roll och att EU:s konkurrenskraft förbättras. För att främja konkurrenskraften måste EU stöda nya former av entreprenörskap samt utvecklingen av teknik för tjänster och industrier. Finlands exportekonomi kräver att alla hinder för export undanröjs och nya marknader hittas. Trots att den finländska exportekonomin drivs av skogsindustrin har också
livsmedelsproduktionen en enorm tillväxtpotential.

Samtidigt som EU:s exportindustri finslipas måste man se till att jordbrukarna inte glöms bort. Förhastade beslut kan begränsa jordbrukarnas möjligheter på gårdsnivå, bland annat gällande växtskydds- och bekämpningsmedel.

VEM ÄR JAG?

Jag är en 53-årig jord- och skogsbruksföretagare från Lojo. Jag har drivit vår gamla släktgård sedan 1986. Vår huvudinriktning var först köttproduktion med dikor, men sedan 2001 har vi satsat på växtproduktion. I odlingsrotationen ingår förutom spannmål och fånggrödor också olje- och proteingrödor enligt den rådande marknadssituationen. Gårdens andra stöttepelare är skogsbruket. Min familj består av min spanska fru Marta samt våra tre söner (11, 16 och 25 år).

De senaste 10 åren har jag också fungerat som MTK:s spannmålsombudsman i Bryssel. För övrig har jag varit ordförande för Spannmålsbranschens samarbetsgrupp VYR, ordförande i de europeiska jordbrukarnas takorganisation Copa-Cogecas spannmålsarbetsgrupp i Bryssel samt EU-kommissionens civilsamrådsgrupps ordförande (CDG Arable Crops). Jag är medlem i EU-kommissionens spannmålsarbetsgrupp (Crops Market Observatory). Inom dessa roller har jag fått fortsätta mitt arbete inom jord- och skogsbruk, men med nya verktyg. De nätverk jag byggt upp står nu till förfogande för de finländska jordbrukarna.